Week 8/2014

God morgon, världen!
Idag var jag riktigt ute och seglade på tid och rum… fick slå upp kalendern för att försäkra mig om att det verkligen redan gått åtta veckor och att vi var inne på den nionde och när jag sedan skulle kontroll-läsa inlägget insåg jag att jag sagt 2013 i rubriken – hur ska resten av dagen gå?…

Förra veckan går till historien som min hittills längsta vecka 2014, antagligen någonsin… OJ vad mycket man kan hinna med på 7 dagar, eller 168 timmar om så önskas. Och för en gång skull har jag massvis med bilder att visa er också, så häng med – kanske kan årets längsta vecka resultera i årets hittills roligaste inlägg?

Redan i lördags (dvs två dagar innan veckan ens börjat) flög jag ju ner till Sydney för att vara med och jobba. Som jag skrev i förra veckans inlägg så började vistelsen i storstan med att jag fick eget boende, och tur var väl det: det där onda och ömma i kroppen visade sig vara en snabb släng av feber. Därför var jag fortfarande något golvad när jag på måndagsmorgonen checkade ut från mitt rum, tog en taxi (som var 45 minuter sen – hurra!), hämtade upp de andra och åkte till studion där visningarna skulle hållas.

Under måndags förmiddagen jobbade jag sedan med resten av teamet (ägaren, huvudsäljaren och säljassistenten) och tog emot kunder. Mina huvuduppgifter bestod i att klä på och av mig de plagg som våra kunder ville se på en levande kropp. Därefter hjälpte jag till att skriva ner orders, sprang med kaffe och vatten och hängde i ordning hästarna med kläder till nästa möte.

Vid 3 på måndagseftermiddagen annonserades det att min dag var över, trött och lagom hungrig (ingen tid för lunchrast inte!) ringde jag snabbt upp nyårs/seglar/numera-backpackers-vännerna Carro och Johannes och bokade in en dejt i Darling Harbour. Det blev Happy Hour med fantastisk utsikt och vi såg till att lösa både ett och två världsproblem innan vi bestämde oss för att slå slag i saken, ta oss till China Town och köpa de fantastiskt fina gosedjur som vi sett i skyltfönstret över nyår när vi senast gått genom stadsdelen ihop. (Lång historia kort: i China Town hittar ni (förstås) massa kinesiska butiker, en av dessa var lite extra rosa och lite extra fylld av fluffiga kreationer. När vi passerade butiken såg vi (Jag och Caroline, killarna kunde inte brytt sig mindre) två små monster (bild kommer längre ner) och vi blev kära. Förståndiga som vi var valde vi dock att gå vidare utan dessa, men eftersom att båda sedan dess tänkt på dessa små mjuka fyrkantiga vänner så var beslutet efter ett par glas champagne i kroppen enkelt: vi var TVUNGNA att ha dem!)

Efter monster-inköp och Happy Hour gick vi sedan skilda vägar och jag tog mig hem för en tidig kväll i sängen.

hannaberkesi_blogg_w8_ hannaberkesi_blogg_w8_2 hannaberkesi_blogg_w8_3 hannaberkesi_blogg_w8_6 hannaberkesi_blogg_w8_5 hannaberkesi_blogg_w8_4 hannaberkesi_blogg_w8_9 hannaberkesi_blogg_w8_8

På tisdagen fick jag hux flux helt ledig dag och ingen var mer tacksam än jag: Caroline och Johannes hade nämligen sin sista heldag i Sydney innan de skulle flyga vidare till Nya Zeeland och jag såg till att hänga på till Bondi för ett sista surf och lite struntsnack.

Efter att ha hängt på stranden, gått längs med strandpromenaden och tittat på grafitti och sålt deras surfbräda så vinkade jag Hej Då till mina världs-omseglande vänner och mötte upp en annan kompis på en av restaurangerna för en snabb catch-up.

Tisdagskvällen blev sedan åter av det lugnare slaget. Jag tog mig ner till gymmet och poolen och brände av 1,5 timmes träning och sedan stupade jag snabbt i säng.

hannaberkesi_blogg_w8__3 hannaberkesi_blogg_w8_10 hannaberkesi_blogg_w8__7 hannaberkesi_blogg_w8_11 hannaberkesi_blogg_w8__

På onsdagen var jag tillbaka i studion för jobb och det var samma visa som i måndags: prova kläder, servera drycker, skriva orders och ställa i ordning. Lagom tills dess att sista kunden var på väg ut genom dörren lyser min telefon upp med årets hittills läckraste erbjudande… ”Planer ikväll? Om inte, vill du se Bruce Springsteen?” MAN TACKAR, JA! Personen som skickade meddelandet hade fått tag på en kompis biljetter (denne lyckades inte ta sig ifrån Melbourne i tid för att uppleva showen) och nu undrade han alltså om jag ville följa med. Hör till historien att samma person är en kille jag aldrig tidigare träffat. (Och jag vet, mamma, lektion nummer ett: träffa aldrig främlingar) Men samtidigt: att träffa en främling eller att gå på Bruce Springsteen med en främling, de är väl en ganska stor skillnad? Och ska det någon gång vara okej att träffa en främling så borde det väl vara när The Boss spelar?

Efter en snabb överläggning med mig själv och mina kollegor bestämde jag att ”yes, jag kör”. Säkerhetsåtgärder åtogs (hans nummer och namn skickades till kollegorna) och jag tog mig till centralstationen för att möta upp honom och, håll i er, be om att få se foto-ID.

Japp, jag bad på fullaste allvar om att få titta på det lilla körkortet. Och inte nog med det, sedan tog jag bild och skickade även denna till en kollega. (Nu, mamma, kan vi väl komma överrens om att det var helt okej att gå på konsert med en främling?) (Att han mest sannolikt tyckte att jag var historiens största tönt och konstigaste människa som bad om detta är en annan femma)

Det blev iallafall konsert i onsdags kväll. OCH VILKEN KONSERT SEDAN! Bruce Springsteen, 65 år gammal, levererade show och lämnade inte scenen på 3 timmar. Hit efter hit efter hit levererades och Allphone Arena i Sydney kokade. Om jag är glad att jag gick? Öh, ja….!

hannaberkesi_blogg_w8__2

Torsdagen bjöd sedan på sista arbetsdagen i Sydney och den var lång. Det är den enda snabba, sanna och rätta sammanfattningen. Att jag därmed var sliten när jag vid elva på kvällen stupade i säng efter att ha packat väskan och bokat taxi till kl 7 morgonen därpå behövs det nog inget snille för att lista ut.

På fredagen flög jag tillbaka till Queensland och gjorde ett snabbt mellanstopp i Brisbane där min kompis Clare tog med mig ut på frukost och secondhand-jakt. Helt galet vad mycket saker man kan hinna trycka in under en vecka om man bara planerar lite…
hannaberkesi_blogg_w8_7

Resten av helgen var även den fylld av fart och fläng. Fredagskvällen bjöd på utgång, lördag dag stod jag i butiken, lördag kväll spenderades hos en kompis med filmer och Take away och på söndagen tittade jag på finalomgången av Iron Man och åt pommes på surfklubben medan jag hade tjejsnack och bebismys.

hannaberkesi_blogg_w8__6 hannaberkesi_blogg_w8__5 hannaberkesi_blogg_w8__4

Om ni undrar varför jag var så dålig på att svara på sms och mail förra veckan? Läs inlägget igen. Och vänligen, godta min ursäkt! Jag hann knappt borsta tänderna eller tänka på vilka kläder jag skulle ha på mig dagen efter förrän dagen efter hunnit bli igår. Haha.

Det var en bra vecka i alla fall. Nu till era veckor, ska vi göra något spännande och prova oss på att använda kommentarsfältet nedanför? Har ni tagit er igenom min lilla uppsats kanske ni också kan skriva två rader om vad ni hade för er i förra veckan? Eller om ni hade fattat samma beslut som mig och gått på konsert med en främling? Eller om ni hellre vill berätta något helt annat. Jag utmanar er: två rader, valfritt ämne! Hit me 🙂

Ha en kanondag!
Hanna

Posted on 26 februari, 2014 in ALLMÄNT

Leave a reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Back to Top