Jag måste verkligen sluta!

Klockan är 05.35. Jag har vart vaken ett tag nu. En timme eller så. Kan inte somna om. Kul.

Vet ni vad det värsta är?! När jag väl vaknar såhär så flyger alla tankar tillbaka till augusti. (vänta, okej rättelse: när jag väl vaknar såhär borde stå: ja, varje natt när jag vaknar – för det är tyvärr på den basisen – så tänker jag…) Jag borde inte vara här nu. På ett sätt önskar jag att jag var kvar i USA.

Misstolka mig inte, det var inte bra därborta sett till min yrkessituation. Men privat sätt kände jag mig så mycket mer levande och utmanad än jag någonsin trodde jag skulle göra.

Jag hann förstås få en hel del vänner medan jag var där. Det jobbiga med att vakna vid den här tiden är tidsskillnaden. Vaknar jag nu är de som mest aktiva i sina bloggar och på Facebook och så vidare. Det blir ett slag i ansiktet att vakna och känna att man på ett sätt är en del av deras liv, men ändå är så långt ifrån det.

En spännande sak är att många som åkte med mig nu börjar gå in i ordentliga hemlängtans-perioder. (thanksgiving i helgen, jul om en månad – jag antar att högtider är de värsta, då vill man inte vara utan sin familj). Är jag då knäpp om jag känner en hemlängtan till USA?… USA kändes som hemma. (jag är förstås jätteglad att ha min familj nära här, det hade jag ju inte där…) men, kan en plats också kännas som hemma?

Jag borde nog försöka mig på att stänga ögonen igen. Försöka trycka bort klumpen i magen. Den stora saknaden. Jag är i USA om 4 månader igen. Ganska precis på dagen faktiskt. Om än bara för en vecka, så åtminstone för en vecka. Jag längtar!!!

20111124-054519.jpg

20111124-054554.jpg

20111124-054618.jpg

20111124-054535.jpg

20111124-054830.jpg

20111124-054747.jpg

20111124-054638.jpg

Gosh, jag saknar det.
H

Posted on 24 November, 2011 in USA

Leave a reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Back to Top